Intervju med Årets projektledare 2013

På Projektnäring så utsågs Martin Österdahl, projektledare för Eurovision Song Contest, till Årets projektledare 2013 av Svenska projektakademien. I denna video berättar han om projektet, om sina erfarenheter och om sina tankar om ett idéburet ledarskap som framgångsfaktor.

Videon i klartext

[Intervju med Martin Österdahl]

Martin, hur kändes det att kliva upp på scen här idag och ta emot priset?

Ja, det kändes fantastiskt, verkligen, och oerhört hedrande. Jag känner mig oerhört glad attta emot priset för projektets räkning och alla de människor som har jobbat så hårt med attfå till det här. För som alla vet som håller på med projektledning så handlar det om individuell prestation, så här är det många som skall ha del av [priset].

Ni fattade ju tidigt en mängd viktiga beslut i projekt. Har du nån du kan bjuda på?

Det som är lite speciellt med Eurovision-projektet är att det måste fattas tuffa beslut hela tiden, varje dag, från dag ett. Du har ingen tid att förlora. Du är egentligen ett eller två år för sent från dag ett. För det är så mycket som skall göras på så kort tid. Bara att få tag på en arena att vara i i sex veckors tid i ett land där det finns ett fungerande sport och kulturliv. Det är nästan omöjligt, så att du måste köra igång direkt. Och om vi skall fatta ett beslut så är det naturligtvis valet av världsstad  och arena som är det första stora beslutet du måste fatta.

Och ni valde Malmö.

Vi valde Malmö. Och av alla beslut vi fattade så var nog det det bästa.

Ni arbetade med idéburet ledarskap, mycket. Idéburet ledarskap med ‘we are one’. Vad gav det för effekter i projektet?

Ja, vi tänkte mycket på att eftersom vi skulle bygga en stor organisation på kort tid, och det här är liksom en nätverksorganisation. Och det finns ju ingen fast organisation för det här utan det är hundratals små leverantörer och frilansare och så vidare. Och för att få styrning för det här måste vi arbeta med ett sorts idéburet ledarskap, för det finns inget annat sätt att göra det på. Jag kom inte på något annat sätt att göra det på.  Vi sökte efter de sammanhållande delarna som skulle hålla ihop det här. Vi kallade det för en DNA-kod, och det skulle vara en regim, en tankeregim, som man skulle ha att hålla sig i så att man själv kunde veta vilket håll jag skulle gå i det och det beslutet. Och det blev varumärkesplattformen och berättelsen om  projektet och i slutändan hela den här We Are One och Eurovisionidétanken.

Till sist: har du någon enskild situation som var en vattendelare. En situation där det lika gärna kunde ha gått åt pepparn som gått vägen.

Det fanns ett antal sådana. Det uppstår små kriser hela tiden. Jag tänker i de sista veckorna, när alla förberedelser  är gjorda, vi är klara att släppa in människor i Malmö arena för att visa allt det som vi har jobbat med under ett års tid i hela Europa. Då var det en morgon då min produktionschef Johan Bernhage ringde och sa “Martin, vet du vad. Det är transportstrejk.” Och då hade vi ju scenutrustning och teknik på väg från hela världen, och det var varsel på strejk nere på kontinenten. Jag frågade då “Var är scenen, var är ljusarmaturerna” och så vidare. Allting var då på olika ställen. Hade den strejken hållit i sig bara några dar, då hade den ju kunnat kantra hela  projektet.

Vad gjorde du då när du fick det här beskedet. Alltså den minuten?

Ja, jag pratade med Johan och så hörde vi oss för med e som kan det här centralt på SVT om strejkvarsel om vi skulle kunna hitta ett annat sätt att få hit vår utrustning. Om vi skulle kunna vara ett undantag från det här, men vi insåg ju att det hade varit ganska kört om strejken hade godkänts.

Stort tack för att du tog dig tid att svara på våra frågor. Tack.

Tack.

[Intervju med Eva Hamilton]

Hur kändes det att se Martin kliva upp på scen?

Jag blir ju stolt och jag blir ju berörd. Det här projektet är väldigt viktigt  att det skulle bli en succé, därför att det är ju så oerhört publikt. Skulle SVT leverera någonting torftigt, dåligt,  pajigt så skulle det svenska folkets dom över SVT bli så hård. Därför att ett lyckat projekt lyfter den svenska självkänslan. Vi är duktiga.  Vi är ett duktigt land. Vi kan göra en fantastisk TV-show i det här fallet. Och det smittar av sig. Är det däremot så att vi levererar någonting dåligt, då skulle SVT inte vara mycket värd.

Det för oss in på nästa fråga. Hur viktig är egentligen god projektledning för  en organsiation?

Nästan alla projekt som SVT har är organiserade kring ett behov av förändring. Det kan vara ett tekniskt projekt, det kan vara ett programprojekt — någonting som är nytt och som kräver att man tar ett steg i nån riktning. Och själva organiseringen av förändringen börjar alltid med ett projekt.  Och om själva projektet blir lyckat eller inte, det  beror väldigt mycket av projektledaren. Hans eller hennes förmåga att hålla samman, att entusiasmera och få in projektet i det stora sammanhanget så att det blir meningsfullt.

Dela denna sida