Mer än förändringsledning

Jag har läst Ut ur boxen – Förändringsledning på riktigt av Love Lönnroth med stor behållning.

Genom att skilja på adaptiv förändringsledning och transformativ förändringsledning fick jag upp ögonen för vad som egentligen döljer sig bakom olika initiativ och vilket synsätt som används. Adaptiv förändringsledning handlar om att anpassa organisationen (människorna) till de förändringar som genomförs (teknik, struktur) medan transformativ förändringsledning syftar till en grundläggande förflyttning av en organisation från ett läge till ett annat. Min erfarenhet är att man gärna utger sig för att jobba transformativt medan det i själva verket är ett adaptivt förhållningssätt. Love skriver själv att det adaptiva kan beskrivas som att sätta plåster på negativa konsekvenser som orsakas av organisations- eller teknikförändringar. I värsta fall förs det adaptiva förändringsarbetet på sidan av den huvudsakliga verksamheten. Det transformativa hämtar istället inspiration från beteendevetenskap och psykologi med insikten att förändringsarbete inte är en linjär process. Utgående från detta beskriver Love kärnan i boken, vad han kallar Agil förändringsledning och dess 6 principer. Han kopplar detta till egna erfarenheter som gör att det är lätt att förstå. Ett av huvudbudskapen är att förändringsprojekt inte ”bara” ska leverera lösningar som sedan ska implementeras utan också driva förändringen och reflektera på hur den fungerar samt anpassa arbetet därefter.

Några guldkort ur boken

• Ofta är det bättre att först utveckla och sedan testa en ny lösning inom en del av organisationen för att sedan skala upp den lyckade lösningen.
• Berättelser är det sätt vi människor tolkar världen.
• Vi är meningsskapande maskiner som inte kan låta bli att se sociala mönster överallt.
• Företag som definierar sig genom att hela tiden jämföra med sina konkurrenter blir sällan framgångsrika.
• De organisationer som är bäst på att hantera komplexa problem är i allmänhet de enklaste.
• Anpassa arbetsplatsen efter människan.

Med mitt intresse för osäkerhet är jag glad att Love berör metoder för strategiarbete i komplexitet såsom Design thinking och Cynefinmodellen. Byråkrati försvårar möjligheten att jobba i komplexitet. Det är kanske läge att göra en bureaucracy mass index på ditt företag för att se var ni befinner er på byråkratiskalan. Att gå från handböcker och detaljerade processer till principer såsom Sonder gjort kan vara värt att investera tid i.
Med Mary Parker Follett (1863-1933) som föredöme utforskar Love temat den kreativa förändringsledaren, detta passar också väl in på Love själv.

Skriven av Mats Ragnarsson