Vem blir Årets Projektledare 2021?

Årets Projektledare, 2021 (Finalister)

Sedan 1995 har Svenska Projektakademien utsett Årets Projektledare till personer som under året gjort otroliga projektledarbedrifter, och under alla dessa 26 år har vi sett vinnare från alla möjliga platser i Sverige. Det finns vinnare som arbetat med operationscentrum, spelautomater, ombyggnad av fabrik, och digitalisering. Det som står gemensamt varje år att det är väldigt svårt beslut för juryn att utse en vinnare, och 2021 skiljer sig inte från tidigare åren. Det här året har vi blivit presenterade för tre otroligt intressanta projektledare som blivit nominerade för priset och titeln, Årets Projektledare.
Vinnaren kommer att presenteras på Projektnäring den 12 November på Stockholm Waterfront Congresse Centre, och vi väntar spänt på att få gratulera. Under tiden finns det lite att läsa om de nominerade, och vad de har arbetat med som gett dem chansen att vinna Årets Projektledare 2021, vilket vi rekommenderar starkt att ni gör.

Finalister, Årets Projektledare 2021

Eddy de La Motte

Program T-X

Omkring 2012 publicerade USA:s flygvapen de preliminära kraven för sitt nya militära skolflygplan (då kallat T-X) som skulle bli föremål för en kommande upphandling under 2017. Ett hårt krav var att upphandlingen skulle avse ett befintligt flygplan (off-the-shelf), vilket i praktiken innebar att det offererade planet måste ha flugit innan slutet av 2016. Trots att det vid detta tillfälle redan fanns tre flygande konkurrentplan, bestämde sig Boeing och Saab för att med egna medel utveckla ett helt nytt flygplan. Målen var att på rekordtid ta fram ett nytt avancerat skolflygplan med egenskaper som överträffade konkurrenternas, samt även att radikalt minska produktionskostnaden för de framtida serieproducerade planen. Eddie de la Motte spelade en nyckelroll i framtagandet av det gemensamma utvecklingskontraktet mellan Boeing och Saab. Eddie projektledde SAABs insats på ett mycket förtjänstfullt sätt. Huvudsakligen stationerad hos Boeing i St Louis, lyckades Eddie att kontinuerligt lösa samarbetsfrågor, ofta orsakade av skillnader i kultur och tekniska tillvägagångssätt. Genom daglig kontakt med SAABs chefsingenjör som ledde arbetet på hemmaplan med ca 400 ingenjörer, lyckades de pga tidskillnaden åstadkomma ett mycket effektivt arbetsflöde som liknade två-skift. Eddy har hanterat uppkommande utmaningar på ett utomordentligt bra sätt. Ett nytänkande var nödvändigt för att på denna korta tid ta fram flygplan och begreppet ”Break the Norm” har varit ledstjärna. Allt design och tillverkningsunderlag har varit elektroniskt och modellbaserat.Tillsammans med Boeings projektledare Ted tog Eddie fram en projekt-specifik ”Tx-kultur” som genomsyrade projektarbetet och skapade ett mycket bra samarbete mellan alla projektmedlemmar. Om Boeing och Saab inte hade lyckats att ta fram det nya planet på den rekordkorta tiden, skulle egenfinansieringen på flera miljarder kronor ha gått förlorad.

Emmy Bonnevier

Projekt Länsa

Projekt Länsa innebar att byta ut hjärtat av fiskgrossisten Fisk Idag, ett gammalt och eftersatt ERP. Alla processer inom bolaget berördes, det skedde stora automatiseringar som exempelvis införandet av handscanners, automatiska vågar samt så infördes QR-koder för produktdokumentation. Emmy lyckades genomföra ett projekt som innebar automatisering med hjälp av digitalisering, och hon fick medarbetarna engagerade trots att företaget var tvungna att genomföra stora nedskärningar. Emmy kunde hantera både komplexiteten (hela verksamheten, alla processer, skulle förändras) och ibland brist på engagemang (eftersom det fanns krav på nedskärningar) samt en låg teknikkompetens generellt i företaget. Emmy är både ödmjuk och bestämd, hennes ledarskap är strukturerat och har haft en tydlig vilja att driva projektet framåt. Hon införde en vana av att ha stand-up möten på morgnarna där man dels kartlade vilken fisk de fått in samt pratade om projektets genomförande så att hela organisationen hade kunskap om och information om projektet. De effektmål som projektet skulle uppnå var att automatisering för att stärka laguppfyllnad, mindre manuell rapportering, handscanners för att öka datakvaliteten, redundans avs. personal mellan bolag samt synergier för systemutveckling. Resultatet blev en succé med en total nertid på 2,5 timmar, 0 packfel efter bara 2 månader och 800 färre utskrifter per dag. Emmy ledde projektet både legalt och legitimt under hela projektet. Hon beskrivs av sina projektmedarbetare som mycket ordnad och har ett väldigt ödmjukt men starkt personligt ledarskap.

Joakim Lilliesköld och Stefan Stenbom

Projekt Digitalisering av utbildning under Coronapandemin

Joakim (strategisk projektledare) och Stefan (operativ projektledare) har framgångsrikt lett utvecklingen och införandet av digital undervisning på KTH (digital examination, digital kursproduktion och digital kursinformation) både för att hantera de problem som uppstod på grund av covid-19 pandemin och utformat arbetet långsiktigt för att anpassa KTH:s hela utbildning till samhällets krav och framtida generationers sätt att lära. KTH har ca 14 000 studenter och samt ett programutbud som består av 16 civilingenjörsprogram, en arkitekturutbildning, 9 högskoleingenjörsutbildningar, drygt 60 masterprogram, flera kompletterande pedagogiska utbildningar och ämneslärarutbildningar. Vid initieringen kallades denna satsning för ”särskild arbetsgrupp men under genomförandet/införandet har det organiserats som ett projekt. Projektet påbörjades under Q2 2020 och avslutades under senare delen av 2021. Initialt var fokus i projektet på att få upp systemkapaciteten, få all online undervisning att fungera utan att krascha, att hantera medarbetarnas oro för att använda zoom baserat på medias rapportering (nyhetsartiklar) samt att det endast var 3 1/2 veckor till påsk omtentaperioden och om KTH hade behövt ställa in några av dessa skulle alla elever på de behörighetsgivande utbildningarna inte kunna bli behöriga för universitetsstudie nästa läsår. För omtentamensperioden i april 2020 genomfördes 361 inskrivna prov med totalt cirka 6000 inskrivna studenter. 1 100 personer var inblandade, projektet hanterade 1068 uppdrag och 123 frågesporter utvecklades och 15 554 uppdragssvar skickades in och 912 quizsvar gavs. Joakims och Stefans ledarskap var en kombination av; agilt ledarskap och ledarskap i kris (för det mer operativa arbetet) samt traditionellt ledarskap och en del ledarskap i kris (för förändringsarbetet i organisationen). Stefan var den operativa ledare som ledde leveransteamen och såg till att saker hände. Han ledde det dagliga arbetet med prioriteringar och synk av teamen. Joakim var organisationens förändringsledare (strategisk ledare) som skapade förutsättningar för den operativa verksamheten och arbetade med förankring i linje och ordinarie organisationen. Han såg till att ta bort hinder som påverkade leveransteamen och säkra långsiktiga effekter av förändringsarbetet. Effektmålet för projektet fokuserades inte bara lösa de pandemirelaterade kriserna utan att även försöka få till den förändringsresa som KTH länge planerat för men lyckats få till. Det dubbla ledarskapet har bidragit till att effektmålet uppnåddes.

 

 

 

 

Dela denna sida