Projektmetodik för forskning

Kan man använda traditionell projektmetodik för forskningsprojekt? Ja, grunderna i projektledningsläran passar alldeles utmärkt även för forskningsprojekt, men det krävs ett annorlunda förhållningssätt eftersom osäkerheten är mycket större jämfört med traditionella produktutvecklingsprojekt. Ibland kan man inte beskriva resultatet vilket innebär att definiera och förtydliga resultatet är en del av projektet, dvs ett målsökande projekt, vilket kräver en annorlunda utvecklingsfilosofi som är mer iterativ.

Vår kollega och VD Tommy Olin, som är disputerad inom projektledningslära, håller regelbundet kurser i grundläggande projektmetodik för doktorander på Chalmers Tekniska Högskola. Kursen är mycket uppskattad och deltagarna inser vilken nytta det kan göra både för deras forskningsprojekt och för eventuella framtida arbeten i eller tillsammans med industrin.

Vi på Wenell brukar prata om olika utvecklingsfilosofier som var och en lämpar sig bäst för olika typer av projekt. Det handlar alltså om vilket förhållningssätt man har, inte vilken projektmodell man använder.

Fyra utvecklingsfilosofier:
Vattenfall: Effektiv när osäkerheten är låg och man vet vad som ska levereras.
Integrationsdriven: Används vid mer komplexa projekt för att kontinuerligt stämma av helheten.
Inkrementell: Används när man vill och kan leverera resultat/värde under projektets gång.
Iterativ/Utforskande: Används vid stor osäkerhet där man behöver pröva sig fram, t.ex. forskningsprojekt där resultatet ofta är kunskap.